Mrs Mattisson

I natt hände nått som säkert händer alla men är ändå en skräckupplevelse. Vi vaknade av en duns och jag trodde Hampus ramlade ur sängen (han sov hos oss för han är sjuk). Kastar mig upp sittandes och kollar, han ligger kvar men var är Anton???? Paniken den lilla sekunden från att jag insåg att han är borta till att det är han som ligger på golvet gjorde mig illamående. Det värsta av allt, han grät inte så jag tänkte att nu bröt han nacken eller så. Robert kastade sig ner och där bland vår hög av prydnadskuddar låg han och sov fortfarande. Få fan vad dåligt jag mådde och pussade sönder honom totalt, kontrollerade armar, ben, huvud osv, ungen var hel och glad så efter många om och men kunde jag somna om med en fet klump i magen. Fy fan vad hemsk upplevelse detta var